Spårlöst försvunnen.


I somras när jag var hemma i Sala började jag bygga om en gammal bänk som jag och Annika har letat efter till lägenheten. Vi ville absolut inte ha nånting man kan hitta på Ikea, utan snarare något med någon sort historia bakom sig. Jag bytte några plankor och byggde ett nytt hyllplan och frågade min käre far om han trodde att det skulle hålla med endast två skruvar på varje sida - han sa att skulle iallafall hålla min livstid! Min livstid, även om jag inte tror på något sorts liv efter detta så skulle jag ändå vilja lämna något sorts spår efter mig. Fast det inte spelar mig någon som helst roll när jag ligger där och ruttnar så skulle ändå vilja att någon på "Antikrundan år 2120" hittar mina initaler på något gammalt skåp som gått i arv inom familjen som berättar nånting om våran tid som vi lever nu, inte bara en massa Ikeamöbler som inte betytt ett blekaste för samtiden. Vi borde lämna mer spår efter oss...   Eller?










The right way, the wrong way, and....





... Sid's way!





Never not working.

Vilken pissig dag! Vaknade vid åttatiden imorse och kollade min mailbox, hade fått svar på en jobbintervju på ett större svenskt modeföretag som jag haft tidigare i veckan - svaret var tyvärr negativt! Jag hade inte hoppats allt för mycket på det här jobbet eftersom jag jag varit på intervjuer ett antal gånger på detta företag med samma resultat, samtidigt som jag faktiskt inte varit helt hundra på om jag velat ha jobbet! Känns som om jag befinner mig i en oändlig gråzon med en massa idéer som jag inte vet hur jag ska gå vidare med! Just nu känner jag bara att jag vill ha ett jobb så att jag får träffa människor över huvudtaget, har spenderat alldeles för mycket tid med mig själv hemma eller i en öde butik vilket inte passar mig alls som den socialt utåtriktad person jag egentligen är. Samtidigt som jag känner att jag har en massa nya infallsvinklar att bidra med till "modebranschen" i Sverige som helt verkat tappat fotfästet! Så sjukt frustrerande bara! FUCK IT! IF YOU CAN'T JOIN 'EM, BEAT 'EM!

Välhängd som en elefant.




Den 13 September  1916 hängdes elefanten "Murderous Mary" som hade råkat trampa ihjäl en man på ett nöjesfält. Efter långa disskusioner om hur man skulle avrätta djuret med bland annat en kanon kom man fram till att hänging skulle vara det mest humana. Så från en järnvägskran hängdes elefanten Mary framför ett uppbåd av 2500 personer som kommit för att bevittna avrättningen den 13 September 1916. En unik händelse som aldrig upprepats i modern tid.


.

På ålderns höst.


Godmorgon! Vaknade vid fem imorse av regnet slog mot vårt fönster och kunde inte somna om, så jäkla typiskt när man är ledig en lördag och skulle kunna sova hur länge som helst, men näe! Var på lite afterwork igår på Ljunggrens takterrass, eller snarare så var jag och drack öl med mina vänner som hade jobbat. Semestrar gicks igenom, Thomas har förlovat sig, Jael var jättegravid, Jenny var ute för första gången sen hon fick Frances, Annika har fått en ny assistent och Henrik och Emma hade precis varit och köpt en lägenhet och skrivit på papprena (papperna pa pa?), det fanns helt enkelt en hel del att skåla för så Sparven från Minsk (Henrik) köpte in en flaska champagne. Där satt vi och skålade huttrandes under lager av filtar innan vi gick hem i rekordelig tid och det slog mig att dom vilda åren känns ganska så förbi, jag tror inte att  jag varit ute till efter femsnåret en enda gång den här sommaren och det var minst två och ett halvt år sedan jag var på en efterfest senast. Det kanske är dax att hänga undan skinnjackan, klippa sig och skaffa sig ett riktigt  heltidsjobb med nio till fem, arbetskompisar och afterwork, eller är det bara jag som har en 28 år 9 månader 23 dagarskris?




.

RSS 2.0