Just another magic weekend! Jag kommer faktiskt inte ihåg när jag sist hade en tråkig helg. I Lördags var vi på en födelsedagsfest hos Annikas (och min) kompis Kate i en villa på Stora Essingen, temat för festen var "Bright & Beautiful" vilket jag tog lite för bokstavligt och klädde mig i ljusa färger med inspiration av Keith Richards i Marocko tidigt 70-tal, men när vi skulle gå till tunnelbanan råkade jag se min spegelbild i ett skyltfönster och såg mer ut som Tommy"öppnadindjävladörr"Nilsson anno 1992 eller nåt. Tack vare att det var så fint väder kunde vi hänga ute i trädgården och på altanen enda fram till midnatt, sen gick vi in å dansade ett tag innan jag å Annika tog och åkte till "Kåken" som tyvärr inte alls var lika roligt den här helgen, så vi stack hem ganska fort. Vaknade upp i söndags med ett halvt kilo glitter i hårbotten och ansiktet efter att Kate's kompisar från London fick infallet att anordna ett glitterregn från balkongen. Men det var det värt!...






































.

Om du känner mig så vet du att jag är en sucker för gamla Varsityjackor eller Baseballjackor som dom vanligen kallas. Det började när jag var tolv och fick låna min farbrors Minnesota Cavemen's-jacka som han hade kommit hem med efter ett utbytesår i Salt Lake City, den var igentligen alldeles för stor och satt som skit men jag ville så gärna ha en sån jacka! Så nu på äldre dar har samlat på mig en liten hög med blandat vintage och nya Varsityjackor men har jag nu fått införa köpstopp på grund av att jag inte har någon plats att förvara dom på. Men i Söndags gick jag förbi Vintage 76 på Södermannag.18 där jag köpt flera av mina jackor och råkade se en jacka med jäkligt fina patches genom fönstret, så gick in och prövade den och den var gå gränsen till för liten och i halvdant skick. Men efter att fått ett lite schysstare pris slog jag till i allafall. Och tror faktiskt inte att jag kommer ångra mig.













.

När jag  och min brorsa var i New York våren 2001 för första gången sprang vi omkring typ halva första dagen och letade efter en bankomat, efter några kvarter hittade vi en turistinformation och gick in och frågade den latinamerikanska kvinnan som satt bakom disken

Jag: - Hello, do know where we can find the closest cashmachine?
Kvinnan: - "Sorry no comprende, do you speak english?"
Jag: - YES! Cashmachine? To withdraw money?
Kvinnan: - "No, I don't understand you...    ..Speak english?"
Jag gör ett dollartecken i luften och försöker visa med mitt kroppspråk att jag vill ta ut pengar.
Kvinnan: - "Ahhh! You want an ATM, in McDonalds next door!"

En annan rolig grej som hände i New York var att på den här tiden hade typ alla amerikaner jeans i modellen "one ugly size seems to fit all" uppdragna så att backfickorna hamnar någonstans halvvägs upp på ryggen, medans vi hade tighta jeans med lite häng, vilket gjorde att folk trodde vi var bögar. En dag hör vi tre svarta tjejer bakom oss som garvar å ropar "Hey honey! Cute ass!" ,varpå min brorsa inte fattar ironin utan svarar lite glatt "Thanks!". Sååå bortgjorda! Men det bjuder vi på.



.

Vaknade upp imorse av världens jäkla smäll! Det lät som att hela taket i vardagsrummet skulle ha rasat ner, så jag lindade in mig i täcket och gick upp för kolla vad som hade hänt, det visade sig att en av våra förvaringshyllor som nästan sitter i taket hade lossnat av tyngden av ett femtiotal jeans och byxor samt en högtalare och åkt rakt ner i golvet framför spegeln där Annika brukar sitta och fixa håret på morgonen, som tur var hon redan klar annars hade hon lätt fått högtalaren i huvudet! Det var i för sig bara en tidsfråga innan nåt sånt här skulle hända, speciellt hyllorna i hallen är helt överfyllda av kläder och Annika har till och med kläder i några av våra köksskåp. Vi måste nog göra oss av med lite kläder eller skaffa en större lägenhet, lutar åt större lägenhet, gärna med en walking closet skulle sitta fint....




.

                                      ( Foto: Annika & Helena)


.

My baby is back! Igår kom Annika hem från Los Angeles brun som en chokladbit och väskan fullpackad med M&M's och Twizzlers och lite andra presenter som jag tänker visa lite senare, men jag var mest glad för att hon överlevde bilkörningen i "The Walley" och att hon inte bestämde sig för att stanna i L.A och bli ihop med nån surfare/skådis/musiker eller en musiker/skådis/surfare eller nåt. Dom verkade iallafall haft sjukt kul och av bilderna jag har fått sett skulle jag diggat det rätt mycket också, är nästan lite avis! Men å andra sidan har jag haft en ganska lyckad helg här i hemlandet.

I torsdags kom min brorsa Isak på besök och vi tog en sväng förbi Levi's after work på Story Hotels innergård, träffade massa gamla kompisar som jag inte sett på länge eftersom jag inte varit ute så mycket i vår. Fick höra några sköna "stories" av managern Hansi Friberg som hade varit ute å druckit öl med Lemmy i Motörheads för något år sedan och Lemmy hade bestämt sig för att spela lite kort, vilket tror ni är det första kortet han upp? Just det, Ace of spades! Hansi hade bara stått och gapat medans Lemmy inte gjorde en min. Så fick jag tips om Annika och Helena ville gå till "The Rainbow" skulle dom fråga efter Lemmy och hälsa att dom var vänner till Hansi så skulle allt bli "taken care of". Sen blev det lite för kallt så jag och Isak drog till Indigo satt och snackade lite brother to brother innan vi drog hem å kollade "Yatch rock" på Youtube tills vi somnade.

I fredags jobbade jag först på Six Feet Down och krängde typ en miljon Conversedojjor, sen mötte jag upp Fläcken och Tobbe och körde en liten barrunda innan vi drog å lyssnade på Great lake swimmers på Strand och möttes upp med Martini, tyvärr var det andra kassa band som spelade innan så när dom väl gick upp scenen vid tolv var vi så trötta att direkt efter spelningen tog jag en taxi hem och däckade.

I lördags fikade jag sväng med min bästa tjejkompis "Jenny from the block" som ska få barn runt Midsommar, vi satt vid Nytorget å käkade glass och pratade om harmynthet och andra åkommor som man helst inte vill sina barn ska få. Sen stack jag till Ikea igen med Martini, den här gången tog det fyra timmar att få tag på alla grejer!!!! Sen på kvällen gick Jag, Martini och Ollie och käkade på Strand nere vid Hornstull, och jag måste bara säga att jag gillar skiten! Bra avslappnad miljö med blandade åldrar och en ganska trevlig meny med smårätter gjorde att stannade kvar till halv ett och tog sen en taxi till 1900's bakficka "Kåken" som passar mina smaklökar perfekt med bra musik, Jesus och Mathin i baren och en bra uteplats. Så kom Ida, Mia , Martin, Andreas och Arvid dit! Efter att Kåken stängde drog vi till 2:35:1 på Berns och drack Tequila Bang Bang's och dansade, sen när jag hade varit på Toaletten och stod och väntade på min tur att vakten skulle släppa in mig igen till källaren, lossnade repet utan att jag ens rörde det och vakten springer fram och slår mig rakt i bröstet! Jävla mongo! Så vi drog mot Spybar istället men när vi kom fram så var det så mycket folk som bangade så jag tog en taxi med Martini och SNS-Martin till Söder och satte oss i solstolarna bakom Skrapan och drack folköl och tittade på soluppgången....



.

Ikväll ska jag gå och kolla på Great lake swimmers som spelar på Strand, det var bara sån där sjuk flax, jag visste inte ens att dom skulle spela i Sverige förräns igår. När jag precis hade träffat Annika för två sommrar sen lyssnade vi väldigt mycket på "Rocky spine", nu är ju hon tyvärr inte hemma så jag får släpa med mig Fläcken istället. Om ni inte har något bättre för er ikväll så borde ni köpa biljetter snarast möjligast. Jag har svårt att tro att ni kommer ångra er!



.

 jag är igentligen inne i en fas då jag inte bryr mig så mycket om världsliga ting (yeah right!), men jag vill ha den här! Och gärna välfylld...



.

I Måndags kväll efter jobbet följde jag med min käre kamrat skogshuggarMartin till Ikea som moraliskt(?) stöd vid inhandling av diverse husgeråd till hans nya lägenhet. Vi anlände till Ikea tjugo minuter innan stängning och lyckades tack vare mitt snabba beslutsfattande komma fram till kassan med händerna fulla av massa smågrejer som han behövde, även jag gjorde några snabba impulsinköp till min och Annikas balkong, sen började helvetet! Tydligen så spelas varje kväll en kvart före stänging på Ikeavaruhusen en "visselmelodi" som jag tror mig känna igen från Sam Peckinpah's "Järnkorset" från 1976 ( eller var det i "Bron över floden Kwai"?), iallafall så känns den väldigt "hitlerjugend" och efter ca tio minuters lyssnade ville jag bara släppa allt jag hade i händerna och lämna varuhuset springandes med händerna över öronen! Sen började jag tänka på den stackars personalen som tvingas lyssna på samma psykiskt nedbrytande melodi varje kväll! Någon borde ringa Amnesty, det måste klassas som brott mot dom mänskliga rättigheterna att få sina öron konturnueligt torterade på detta viset! Klassisk hjärntvätt i bästa företagskultursanda á la Kamprad kan man ju misstänka....


                                                                            ....men vad vet jag?...



.

I måndags morse stack Annika iväg på en inspirationsresa till Los Angeles tillsammans med med sin designer Helena. För er som inte vet vad en "inspirationsresa" är kan berätta att det betyder att man åker till något varmt ställe och köper en massa dyra kläder ( i detta fallet bikini's), hänger på stranden för "att känna av stämningen" och bor på trevliga hotell som "The Standard" (som ni kanske har sett i SATC). Medans Annika höll på att packa i söndags satt jag och letade febrilt efter en sistaminutenbiljett så att jag hade kunnat följa med, men det sket sig! Så istället försökte jag hjälpa henne att packa med sig rätt outfits, som ett linne med stjärnor och ett par röd och vitrandiga shorts eftersom jag har fått för mig att amerikaner är ganska patriotiska och gillar dom färgerna och därmed skulle bli trevligare bemötta när dom åker vilse i Compton med deras hyrbil! Men precis nu upptäckte jag att Annika hade lämnat dom plaggen kvar hemma, det är tacken för att man försöker hjälpa till!



.

Det här är kanske lite av ett slag i ansiktet på er som höll fanan högt på medborgarplatsen i fredags eller som låg hemma under täcket med svininfluensa, men vi tog iallafall vårt pick och pack och stack till Aspö på första maj tillsammans med med Mia, Martin, Andreas och Kristina. Vi var liksom värda det! Annika hade precis varit i Hong kong och åkte till LA i måndags, och jag har precis sagt upp mig och börjat jobba extra på Cali Roots, så vi behövde lite primetime med vänner och vin! Well, jag kanske inte behöver säga mer än så eftersom en bild säger mer än tusen ord, så här kommer lite ungefär 16000 ord....




















































.

Okej det här ju lite galet, men jag fick en liten längtan efter hösten nu på kvällen, det måste vara den kalla friska luften som gjorde det och fick att börja tänka på höstkläder. För något år sedan hade jag en bild i huvudet att jag skulle börja klä mig som en fattig mexicansk cowboy, en "charro" helt enkelt! Sedan föll hela grejen i glömska, men härom veckan var jag förbi Our Legacy's butik på Krukmakargatan och fick en liten sneakpeek in i deras showroom där det stod ett par sjukt snygga halvhöga boots i lite "vintagekänsla" som kommer till hösten, och idag (kanske pga. dagens samtalsämne, den mexicanska svin-influensan?) började jag kolla efter ponchos på nätet och hittade en replika av den som Clint Eastwood bar i "For a few dollars more" som ni kan se på bilden här nedaför. Så iförd Our Legacy's Boots och en mexicansk poncho kommer ni hitta mig sittandes grilla majkolvar över en öppen eld i Hammarbybacken i slutet av September...         ....Och ni kan kalla mig Pepito...




          "Replikan" går att köpa här.




                             "Clintan" i poncho när det begav sig.



.

                                         Three Oceans Tour.



.

Lessen att jag har varit lite dålig på att uppdatera senast tiden, men vänner, solsken och en massa annat står nämligen högre upp på prioriteringslistan, men i Söndags kändes det som att vi hann med en hel del av dom prioriteringarna när vi flängde fram och tillbaka på mellan Herr Judit's nya butik, frukost på Svart kaffe, Nytorget och avslutade på Mosebacke (när ska dom inse att plastmöbler och plastglas drar ner hela känlsan på uteservering med en av Stockholms bästa utsikter?).


.

Klockan är tio i tre på natten och jag sitter och funderar på att börja pensionspara genom att lägga pengar i madrassen, vilket skulle göra Annika glad eftersom hon vill ha en hårdare säng och jag vill inte att mina pengar ska gå till nån "fallskärm" eller till nåt "bonusprogram" likt det AMF's  gamla Vd Christer Elmehagen lyckades hala till sig! Har liksom svårt att förhålla mig till att han skulle gjort sig rätt att erhålla sig över 100 miljoner i lön samt pension för dom åren han var verksam i AMF. Det finns ju liksom bara 24 timmar om dygnet, och jag har svårt att tro att han jobbade dygnet runt och verkligen förtjänade alla dom pengarna! Det ligger någonting väldigt sjukt över pengars värde i dessa dagar, det verkar saknas pengar överallt i världen, samtidigt som att det måste finnas lika mycket pengar hela tiden! Eller? Hur mycket valuta finns i upptryckta sedlar, och hur mycket valuta finns bara som siffror i datorer? Det är en fråga jag brukar fundera på! Från och med nu tänker jag ta ut hela min lön i enkronor och stoppa några i madrassen, och så sen ska ligga på sängen och lyssna på Bobby Conn's "Never get ahead" och tänka på alla resor jag ska bjuda mina barnbarn på, för alla dessa enkronor!



.